Läs Husbloggarna på Vibyggerhus

Dag 8 - helgens arbete

Huset har stått still ett tag, i alla fall om vi bortser från gjutningen som skedde i de sämsta möjligheterna som det kunde ha blivit nämligen ösregn. Plattan blev därför långt ifrån perfekt men det får vi lösa med flytspackel senare. Dock hade vi en annan puck som jag ville ha löst innan huset kom. Eftersom våra markentrepenörer hade varit svåra att nå (mail, sms och ett ex antal telefonsamtal utan återkoppling någonstans) så beslöt vi oss för att skita i dem och köra på ändå. Eftersom det inte var inkluderat i det kontraktet som vi skriftligen hade skrivit på så kändes det rätt safe. Därför frågade jag min kära mors pojkvän om han kunde hjälpa till lite med vårt problem då han är grävmaskinsninja, vilket han gärna gjorde. Så vi bokade grävmaskin på torsdagen och under fredagen så satte vi igång med en av de största puckarna hittills.
Ja.. det var alltså denna högen som skulle jämnas med marken. Vi hade planerat att göra en terrassering på tomten så att den kom i två nivåer då tomten lutar ganska så friskt. Den lägsta nivån planerade vi att höja för att få ett lägre avstånd mellan platåerna.
 
Högen började naggas på och Peter hade sänkt våra förväntningar ganska så mycket genom att tala om att det var omöjligt att hinna med allt på en helg med en sån liten maskin.
Så jag och min kära mor hjälpte till och gräva för hand på andra sidan tomten.
 
David agerade laserhöjdmätare som såg till och talade om för Peter när marken var på rätt höjd och när det var den minsta lilla ojämnhet i backen.
Man började se resultat rätt fort ändå och det kändes bättre och bättre för varje timme som gick och vi alla var helt lyriska och ville få det så färdigt som möjligt (men mest av allt tror jag nästan att Peter ville bli klar).
 
Och helt plötsligt hade vi en utsikt igen! Så här står vi och inspekterar känslan av sluttningen för Peter är också säkerhetsexpert så han var noga med att lutningen inte fick bli för stor så att man kunde skada sig, alltså inte jag och David utan Lillan.
 
Slutet på sluttningen hade vi många diskussioner samt bollande med idéer  fram och tillbaka innan vi kom på en kanonbra lösning.
 
Jag blev helt fäst med våra ängsblommor så jag och David gav ett försök till att plantera om dem, men eftersom vi struntade i att vattna så dog de allra flesta, dock håller jag tummarna att de kommer upp i slänten till nästa år ändå.
Sen fortsatte vi lite till med slutet av sluttningen.
Vi var också tvugna till att klämma in en fika. Mamma som agerar fotograf såg ändå till att vara med genom skuggan.
Sen drog Peter upp ett par växlar och körde ned och grävde bort vallen som vi hade också hunnit störa oss på, eller OK det var jag som störde mig på den. David ville gärna ha en kvar men jag lyckades övertala honom till att vi kunde plantera träd och buskar där istället.
 
Sen tog helgen slut och vi såg över vårt, eller ja Peters, otroliga insats denna helgen. Jag är så obeskrivligt tacksam till all hjälp som vi fick när vi verkligen behövde den i och med en oseriös markfirma.
 
 

Kommentera här: