Idag har jag försökt få tag på läkaren som har hanterat vårt fall med Julia och ryggmärgsbråcket för att be om en förlängning på min sjukskrivning. Dock utan att lyckats, så vi får väl se om han ringer upp de närmsta dagarna. Det är fortfarande extremt tufft och sorgen efter vår dotter är väldigt stor. Många tankar snurrar i huvudet på hur det skulle vara att bli gravid igen. Vilka rädslor som kommer finnas med, tankar, och hur jag kommer ta livstecknena på vårt barn nästa gång. Dock gör det extra ont när man blir ständigt påmind om andra människors graviditeter och speciellt när de har dessutom mage att klaga på sitt tillstånd. Jag skulle ju göra vad fanken som helst för att kunna byta plats. Jag hade alla dagar i veckan valt att få en superjobbig graviditet (foglossning började jag känna av sist så det räknar jag med i framtiden) om jag hade fått ett friskt barn som inte sjukhusbesök var ett krav för att få en vardag som fortfarande hade varit lååångt ifrån svenssonlivet.

 

I övrigt har jag spenderat dagen med att virka och gosa med Keso i soffan framför Bones. Mitt intresse för virkningen är verkligen starkt och det känns som att det har blivit viktigare att hålla igång det nu efter allt, märkligt egentligen för det hade verkligen inte varit konstigt om det hade varit tvärtom med tanke på att det är just amigurumi som jag tycker är roligast. Just nu är projektet en av lalylala-dockorna "lammet Lupo" och det är ett rätt stort projekt mot vad jag har gjort de senaste veckorna.